Konsumentverket och Konsumentombudsmannen kan ingripa mot vilseledande eller aggressiv marknadsföring men idag bygger kontrollen av marknadsföring och reklam på branschen eget ansvar att utveckla seriös marknadsföring och reklam.

Vi måste satsa på en starkare konsumenträtt och att Konsumentverket och Konsumentombudsmannen får och kan agera kraftfullare mot vilseledande och aggressiv marknadsföring. Min vision är att vi ska få konsumtionsfrid och då måste samhället stärka konsumenternas rätt. Jag är mycket kritisk till mycket av den reklam och de marknadsföringsformer jag möter som konsument idag!

Glasögon för 1 kr och gratistelefoner på gatan är exempel på försäljningsmetoder som måste bort. Konsumentverket måste få ökade resurser för att följa marknadsföringen och för att driva och avgöra ärenden som anses som oseriösa och vilseledande.

En annan förbättring för att stärka konsumenternas rätt är att vi behöver konsumentvägledningar i alla våra kommuner.

En rapport ifrån Konsumentverket, Kommunernas konsumentvägledning – en lägesrapport 2009, visar att det saknas konsumentvägledningar i många kommuner. Flera kommuner har också dragit ner på denna viktiga service till invånarna. Detta i en tid när Sverige genomgått en djup ekonomisk kris. Just i kristider är det många som får det extra svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är med andra ord särskilt viktigt att det man måste lägga pengar på verkligen fungerar som det ska. Om det inte gör det är det desto viktigare att man kan få hjälp att få varan eller tjänsten bytt, eller de ofta svårt insparade pengarna tillbaka. Även att vi råd och stöd när det gäller reklam och marknadsföring. Att tolka avtal vid köp är inte alltid det lättaste.

Jag menar att det är statens ansvar att alla medborgare ska ha rätt till rådgivning och konsumentvägledning. Den lokala konsumentvägledarens uppgift är att hjälpa dem som behöver stöd och information för att hävda sin rätt som konsumenter inför ett köp eller när någon vara eller tjänst behöver reklameras. Dessutom är en betydelsefull del av konsumentvägledarnas arbete att sprida information om konsumentlagar och regler till allmänhet, skolor och företag. Att ett sådant förebyggande arbete bedrivs kontinuerligt är något som både den enskilda konsumenten, näringsidkaren och samhället vinner på.

Vi föreslår en satsning på kommunala konsumentvägledare eftersom vi anser att deras arbete i kombination med den kommunala budget- och skuldrådgivningen kan förebygga att människor fastnar i livslånga skuldfällor. Det är ofta människor med små marginaler som hamnar i skuldfällan, en tydlig klassfråga.

Konsumenträtten behöver stärkas, konsumenternas rätt behöver bli starkare. Detta kan uppnås genom att Konsumentverket och Konsumentombudsmannen får ökade resurser och befogenheter att agera mot vilseledande och aggressiv reklam. Detta i kombination med att alla kommuner bör vara skyldiga att ha konsumentvägledning så stärker vi konsumenternas rätt.

 Debatt om konsumenternas rätt på Newsmill.se av Egon Frid (V).

Dela

Hon fortsätter: ”Jag tror att alla förstår att det här är en bra sak. Det ökar turismen på landsbygden. (…) Och det fungerar på andra håll.” Att det ökar turismen är rena spekulationer. I Finland har gårdsförsäljningen fått inga eller marginella effekter på turismen. Att det fungerar på andra håll, ja det beror ju på hur man ser det. I Finland fungerar det eftersom de hade gårdsförsäljning innan de gick med i EU och därför inte har blivit dragna inför EU-domstolen. Till starkare drycker än vin har EU-kommissionen sagt bestämt nej.

Både EU-kommissionens tjänstemän och den svenska utredaren är övertygade om att vi kommer att hamna inför EU-domstolen om vi inför gårdsförsäljning. Antingen på initiativ av europeiska alkoholproducenter eller kommissionen själv. Trots det står Centerpartiets ordförande och försäkrar tittarna om att gårdsförsäljning är ”tryggt och bra”. Hur kan det vara ”tryggt och bra” att placera Systembolaget, kärnan i den svenska alkoholpolitiken, ja folkhälsopolitiken, i skottgluggen?

Det märks att det är val. Men man kan ju tycka att TV4:s journalist kunde ha ställt någon mer kritisk fråga. I stället fick Centerpartiet basunera ut sin propaganda i morgonsändningen.

IOGT-NTO har samlat information om gårdsförsäljningsdebatten här.

Dela

Dela

1. Avskaffa sjudagarstvånget

Den första juli blev den kortaste karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare sju dagar istället för en dag. Det ska jämföras med anställda som fortsatt har en dags karensdag. Organisationen Företagarna menar att regeringens försämrade skydd för egenföretagare riskerar att slå negativt mot nyföretagandet. Företagarna menar regeringens agerande riskerar att göra att folk mer ovilliga till att starta företag.
Våra rödgröna partier delar Företagarnas oro. Sverige behöver fler företagare – inte färre. Vi vill att Sveriges egenföretagare precis som idag ska kunna välja en karenstid om 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Där egenavgifterna anpassas efter vilken karenstid företagaren själv väljer.
Vi kommer därutöver att ge egenföretagaren möjligheten att välja en dags karenstid i sjukförsäkringen. Därmed får egenföretagare möjlighet till mer av den trygghet som anställda har. Den förbättrade tryggheten ska vara frivillig att ta del av och följs av en förhöjd egenavgift för de företagare som väljer att få det extra skyddet. Det frivilliga skyddet kommer sannolikt att motsvara en justering i sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna med cirka 0,75 procentenheter.

2. Sänk arbetsgivaravgiften

När borgerliga regeringen tillträdde så var en av de första åtgärderna som höja arbetsgivaravgifterna riktat mot de företagen med 2-3 anställda med närmare 40 000 kronor. Just de företag som är viktiga för de jobb som växer fram.
Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för småföretag. Arbetsgivaravgiften sänks 2011 med 2 procentenheter och år 2012 sänks arbetsgivaravgifterna med, inklusive 2011, 6 procentenheter motsvarande. Ett litet företag med 3-4 anställda får därmed en sänkt kostnad om cirka 50 000 kronor, vilket på kort sikt skapar förutsättningar för fler jobb i dessa företag. Vi sänker också kostnaderna för att anställa unga arbetslösa. Även egenföretagares socialavgifter kommer att sänkas.

3: Se över sjuklönekostnaderna

Regeringen har svikit småföretagen och schabblat bort trygghetsfrågorna. Vi menar att det är hög tid att se över de små företagens sjuklönekostnader. Vi vill göra småföretagen mindre sårbara så att de ska våga växa.

4. Nej till regeringens straffskatt på småföretagare

Den konservativa regeringen avser att göra a-kassan obligatorisk – samtidigt som man behåller de höga och diskriminerande avgifterna. Det är en straffskatt på låginkomsttagare och småföretagare. En kock ska betala nästan fem gånger så mycket skatt för a-kassan som en läkare.
Idag väljer många småföretagare att stå utanför a-kassan. Regeringens förslag innebär att en småföretagare som i dagsläget väljer att stå utanför a-kassan tvingas betala ytterligare 2.172 kronor i skatt per år. Vi säger nej till regeringens straffskatt på småföretagare.

5. Mer riskkapital  

Nyföretagandet behöver stimuleras. Vi vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall med fem miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Den nya riskkapitalfonden ska agera marknadskompletterande.
Fonden ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbehov, men med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska särskilt prioriteras. Detta kan till exempel användas för satsningar på företag som verkar i branschen för miljöteknik.
Vi vill också på andra sätt förbättra kapitalbildningen för små företag, bland annat genom att ett riskkapitalavdrag införs

6. Entreprenörskap i hela Sverige

Vi vill ha en stark kommersiell service för en levande landsbygd. Avstånden till närmaste butik eller serviceställe ökar på många håll i Sverige, bland annat på grund av att drivmedelsstationerna blir färre. På många orter försvinner nödvändig kommersiell serviceinfrastruktur, det är ett hot mot inte minste de små företagens möjligheter att klara sin vardag och utvecklas.
Vi föreslår ett särskilt stöd för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles och landsbygd, ex. till biogasmackar. Många hushåll och företag saknar alltjämt tillgång till bredbandsuppkoppling – inte minst i gles- och landsbygd. Vi rödgröna partier vill motverka den så kallade digitala klyftan. Vi föreslår ett stöd om 50 miljoner för att stimulera lösningar som gör Internet tillgängligt för flera.

Dela

Ung Vänster

Det har byggts alldeles för lite bostäder i Sverige under lång tid – men den borgerliga regeringen har gjort allt annat än at förbättra situationen. Man har slopat alla stöd till byggandet av hyresrätter och gjort det fritt fram för kommunerna att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Bara här i Stockolm har 18 000 hyresrätter ombildats och blivit utom räckhåll för de flesta under trettio.

Ung Vänster Storstockholm tycker det är dags att det byggs hyresrätter med hyror som unga och studenter har råd med. Det borde inte vara så förbannat svårt. Tills dess satsar vi på att fixa ett gäng miljonärer som får råd att köpa en egen bostad – fixar vi tio har vi i princip gjort mer än vad den ansvarige ministern Mats Odell har lyckats med på fyra år.

Bra jobbat, Mats Odell.

Dela

Dela

http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2923:lars-ohly-vill-foerbjuda-paelsdjursuppfoedning&catid=284:djur&Itemid=246

I Aftonbladet har Lars Ohly och Jens Holm en debattartikel där de kräver av Eskil Erlandsson att agera eller avgå!

http://www.aftonbladet.se/debatt/article7594532.ab

Reportage på Radio Skaraborg i eftermiddag om brister i djurskyddet i Västra Götaland! Även en intervju med mig på Radio Skaraborg om minkuppfödningen i Skaraborg. Där jag framför kravet på starkare djurskyddslagstiftning och att om vi ska ha minkuppfödning så ska förslagen, med vatten och bon i burarna som Alliansmajoriteten i riksdagen röstade bort strax efter valet 2006, genomföras!

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=3911726

Jens Holm skriver mycket om minkarna, pälsindustrin, djurskydd och djurens rätt på sin hemsida och nyhetsbrev.

http://jensholm.se/

Dela

I Sverige föds varje år cirka 1,5 miljoner upp inom pälsindustrin. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för.

Djurhållningen har under många år kritiserats från experthåll, eftersom den strider mot djurskyddslagen och i stor utsträckning skapar beteendestörningar hos djuren. Djurskyddslagen slår fast att djur som hålls i fångenskap ska ges möjlighet att bete sig naturligt och att de ska hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa (4:e §).

Redan 1990 konstaterade Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap att pälsnäringen inte lever upp till djurskyddslagens krav när det gäller minkar. Undersökningen visade att minkhållningen visserligen uppfyllde djurskyddslagens krav i fråga om djurhälsa, men att minkarna inte gavs möjlighet att bete sig naturligt och att det ledde till att de utvecklade hög grad av beteendestörningar. I en uppföljande rapport 1996 framfördes kritiken på nytt, eftersom problemen inte hade åtgärdats.

Jordbruksverket kom några år senare fram till samma resultat: minkarna uppvisade allvarliga beteendestörningar som indikerade att uppfödarna inte följde djurskyddslagen. Slutsatsen blev att jordbruksverket ansåg att de traditionella bursystemen för pälsfarmningen måste avvecklas. En statlig utredning konstaterade sedan 2003 att hållningen av minkar måste förändras. Utredningen föreslog att minkindustrin senast 2010 skulle ha utvecklat sin djurhållning så att beteendestörningarna upphört. Om så inte skedde, ansåg utredningen att hållningen kunde förbjudas helt eller delvis.

Även inom EU har man undersökt hur pälsnäringen håller minkar. En expertrapport har konstaterat att hållningen leder till att djuren utvecklar beteendestörningar. Den konstaterade att minkarna inte gavs möjlighet att klättra, simma eller utföra andra för minkar viktiga beteenden.

Forskning har visat att simning har ett stort värde för minken som en berikning av miljön. Tillgång till simvatten under uppväxtperioden leder till att minkvalparna utvecklar ett rikare lekbeteende. Det leder i sin tur till att minkarna som vuxna uppvisar färre beteendestörningar.

En svensk forskningsstudie har visat att dagens burhållningssystem inte ger minkarna möjlighet att bete sig naturligt. Hela 85 procent av de minkar som ingick i studien uppvisade beteendestörningar. Om de gavs möjligheter till berikad sysselsättning minskade beteendestörningarna markant. Minkarna föredrog att sysselsätta sig med simvatten.

Det är hög tid att åtgärda de problem man länge känt till när det gäller pälsdjursuppfödningen. Vi anser att regeringen omgående måste se till att djurskyddslagen följs av minkindustrin. Minkar måste kunna få utlopp för sin lagstadgade rätt till naturligt beteende.

Dela

Detta är en fråga som berör hundratusentals barn och deras föräldrar, i detta fall oftast pappor. Pappor som allra oftast vill göra rätt för men ofta sitter i en skuldfälla som försvårar kontakten med sina barn.
När det i media pratas om skulder, pratar man om lyxlån och överkonsumtion. För dessa skuldsatt personer handlar det aldrig om det, ändå är de skuldsatta på grund av ett systemfel i samhället. Detta måste rättas till så vi får ett fungerande ekonomiskt system för underhållsstödet. Läs mer på Insolvens, Pappamanualen och en blogg som skriver mycket om dessa frågor är Fattiga Riddare!

Dela

Det är dock mycket beklagansvärt att Centern, med jordbruksminister Eskil Erlandsson i spetsen blandat ihop landsbygdsutveckling med alkohol. Samma sak sker nu från lokala företrädare från Centern i Skaraborg.

I Almedalen deltog jag i en debatt med bland annat Eskil Erlandsson (C). Han inledde på seminariet med Sveriges Bryggerier och Företagarna med att redogöra för sin vision om Företagsamhet i matlandet. I hans vision ingår bland att han vill göra ett undantag från Systembolagets försäljningsmonopol för gårdsförsäljning av alkohol. Eskil Erlandsson betonar alkoholen mer än maten i sin vision vilket är synd och beklagligt. Dessutom lovar han genom detta fler nya eventuella jobb än vad som kommer bli möjligt. Detta har han bland annat kritiserats för i riksdagen av ordförande i Näringsutskottet, Carl B Hamilton (FP).

Det som är oförsvarbart i förslaget från jordbruksministern och Centern är att alkoholpolitik igen blir en näringsfråga när vi är på väg att få alkoholen till en folkhälsofråga i EU och inom WHO. Att det är och ska vara så i Sverige var vi övertygade om när vi hört vad regeringen framfört i allmänhet och folkhälsominister Maria Larsson (KD) i synnerhet har sagt. Alkoholpolitiken ska utvecklas och bedömas utifrån ett folkhälsoperspektiv och inget annat!

Det som är beklagligt i Centerns förslag är att det bygger på en ny utredning som av dem förväntas ge möjligheten till ett undantag från försäljningsmonopolet genom gårdsförsäljning av alkohol i Sverige.
I höstas kom utredningsbetänkandet om en ny alkohollag. Det betänkandet slog fast att ett undantag med gårdsförsäljning skulle äventyra det svenska försäljningsmonopolet och därmed Systembolaget. När vi gick med i EU fick de nordiska länderna behålla sina systembolag och försäljningsmonopol med hänvisning till att vi värnade folkhälsan så högt genom den restriktiva alkoholpolitiken.
I Finland, norr om 60:e bredgraden vilket är i höjd med Gävle, har det utan godkännande från EU skett försäljning av bärviner genom s k gårdsförsäljning. Nu vill Finland pröva att sälja likörer via gårdsförsäljning och kommer de att göra det så har EU-kommissionen meddelat att de tänker förbjuda både detta och bärvinerna. Rättsläget är sådant att gårdsförsäljning av alkohol strider mot EU-rätten och äventyrar vårt försäljningsmonopol. Varför då? Jo genom att om vi ger ett undantag som strider med EU-rätten så visar vi att vi inte längre värnar Systembolaget och då riskerar vi att även detta monopol faller. Samtidigt riskerar vi att om ett undantag om gårdsförsäljning av alkohol genomförs i Sverige så förväntas ICA, KF och andra detaljhandelskedjor att ansöka om att få sälja vin, starköl och sprit vilket sannolikt kommer att bifallas då gårdsförsäljningen av alkohol i sig skjuter hål på vårt monopol.

Jag, Vänsterpartiet och rödgröna regeringsalternativet ser positivt på företagsamhet i matlandet med fokus på mat och kvalité på maten. Det är utmärkt att paketera matlandet med inriktning på utbildning, matkvalité generellt, närproducerat och offentliga och privata inköp av livsmedel från närområdet. Att satsa på innovation, forskning och utveckling av turism inom områden som landsbygden är producenter idag finns det goda möjligheter för. Företagsamhet i matlandet går att utveckla inom ramen för nuvarande alkohollag utan att genomföra gårdsförsäljning av alkohol.

I Almedalen fick jag kritik av Jens Spendrup för att jag punkterade sufflén men jag menar att Eskil Erlandsson och Centern själva punkterar en god idé med sitt dåliga och alkoholliberala förslag om att gör alkoholen än mer tillgänglig i vårt samhälle. Detta kommer på sikt i så fall äventyra folkhälsan än mer. Landsbygden behöver gårdsbutiker men inte gårdsförsäljning av alkohol!

Egon Frid (V)

Riksdagsledamot Skaraborg, ordförande i Riksdagens Nykterhetsgrupp och medlem i IOGT-NTO

Dela