I regeringens lagrådsremiss och nu även i regeringens proposition En ny alkohollag finns det på goda grunder skäl till att vara orolig för vilken väg nuvarande regeringen har valt.
Jag och Vänsterpartiet, tillsammans med IOGT-NTO och övriga nykterhetsrörelsen så är vi kritiska till många av de förslag som lagts, även om det finns en del förslag som är bra. Dessutom har inte regeringen tagit till sig de remissvar och förslag som ytterligare kunde ha förbättrat den nya alkohollagen. Dessvärre har regeringen dessutom valt att ta bort många av de för folkhälsans viktiga förändringar som utredaren Anita Werner föreslagit.

Vi menar att näringsintressen har återigen fått stå över folkhälsointressena på många områden. Detta är mycket olyckligt då alkoholkonsumtionen sedan 1995 ökat med närmare trettio procent vilket redan gett synliga skador och problem i form av kraftigt ökad alkoholrelaterad dödlighet, stor ökning av alkoholrelaterad sjukhusvård, ökning av alkoholrelaterad slutenvård och stor ökning av polisanmälda våldsbrott. Dessa är oftast alkoholrelaterade och här finns också ett stort mörkertal i form av oanmälda våldsbrott.

Vi ser även att det idag beräknas finnas cirka 385 000 barn i riskbruksmiljöer och att alkohol inblandat i trafikolyckor är betydande. Att i detta läge ytterligare göra det lättare att få tag på alkohol kommer att förvärra situationen framöver. För att få färre barn som växer upp med missbrukande föräldrar, färre rattfyllerioffer och minskat alkoholvåld behöver det bli dyrare och krångligare att få tag på alkohol. Det handlar i slutänden om solidaritet.

Förutom att näringsintressena återigen får stå över folkhälsointressena så är denna förändring återigen en eftergift för EU och EU:s regler. Vi hade förväntat oss att folkhälsoministern, som säger sig värna den restriktiva alkoholpolitiken, hade utmanat EU-byråkratin för folkhälsans skull.

Skyhöga införselkvoter, oberoende mellanhand, en utredning om gårdsförsäljning som utmanar försäljningsmonopolet och nu en anpassning till EU:s regelsystem och den fria rörligheten för den tekniska spriten.
Ministern svarar att begränsningar av handeln med alkohol är tillåtna t ex om det behövs för att skydda folkhälsan. Ser vi den negativa utveckling av alkoholkonsumtionen och alkoholpolitiken som skett så måste nationell lagstiftning till skydd för folkhälsan ses som proportionerliga och därmed förenliga med EG-rätten.
Läs interpellationen och hela debatten på riksdagens hemsida.